When you're gone

Varje gång jag ser två gå och hålla varandra i handen,
då tänker jag på när vi gick och höll varandra i handen och jag känner hur din hand kramar om min.
Varför gång jag ser två kyssas,
då tänker jag på när du höll om mig och kysste mig och jag känner hur dina läppar nuddar mina.
Varje gång jag ser två stycken stå och kramas,
då tänker jag på när vi kramades när vi skulle åka ifrån varandra och jag känner hur din famn trycks emot min.

Varför är det såhär? Varför kan jag inte tänka på annat? Är jag verkligen värd det här? Är det verkligen värt att sitta och gråta varje kväll för ingenting? Eller jo.. det är nånting. Det är jävligt mycket. Du saknas i mitt liv. Det är det som är problemet. När du är borta saknas en stor bit inom mig. Den biten du tog med när du lämnade mig. Och den biten kan ingen ge tillbaka. Det är en bit som alltid kommer fattas. Var det verkligen meningen att det skulle bli såhär? Kunde det inte slutat på ett bättre sätt? Jag minns när du var i usa. Då satt jag och grät för att du var på andra sidan jorden i två veckor och jag saknade dig mer än något annat. Och nu sitter jag istället och gråter åt att du aldrig kommer komma tillbaka. Jag liksom väntar på.. ingenting. Även fast du är i sverige nu, tillome i stockholm, bara en och en halvtimme ifrån mig så känns det ändå som om du är så långt bort. Jag känner mig så ensam och övergiven. Som om tiden inte kommer läka mina sår. Skulle det vara bäst om man bara somnade och slapp det här problemet. Inte fick känna alla knivhugg i hjärtat som man får om man tänker på dig. Jag vet inte riktigt. Jag vet ingenting just nu. Hur ska jag förklara för dig hur mycket jag saknar dig när det inte finns ord för det? Borde jag ens förklara det i huvud taget. Nej, alla säger att jag ska skita i dig men då måste alla också veta hur svårt det är. Speciellt när allt, precis allt påminner om dig. Dom fem månaderna med dig var som bästa i mitt liv. Och förfan, tro på det! Säg inte att jag var världens bästa flickvän när du dumpa mig, för om det var så skulle du inte ha dumpat mig. Visst? Jag vill vakna med dina "godmorgon älskling" -sms och somna med dina "godnatt älskling" -sms. Jag vill kunna säga att det är jag och du nu. Men jag vet själv att det inte kommer bli så mer. Det vet alla. Även om tiden läker alla sår, kommer ärren vara kvar och påminna mig om allt dehär och speciellt om dig. Du var verkligen mitt allt. Men nu är stunden här. Jag måste släppa dig och börja tänka på annat. Fast jag vet själv att det kommer gå åt helvete. Men de finns ändå inget och kämpa för längre. Jag för nöja mig med att bara vara din vän, för kärleken dog medan lögnerna viskade ärliga ord men det var ingen som lyssnade.


Lyssna bara, låten säger allt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0